I filmen The Wolf of Wall street följer vi Jordan Belfort (spelad av Leonardo DiCaprio), en ung man från Bronx och hans väg som börsmäklare upp till ett jetsetliv fullt av kvinnor, pengar och droger. För att sedan följa hans väg ner i kriminalitet, korruption, beroende och till slut fängelse. Filmen är ett typexempel hur makt och pengar korrumperar och gör goda och ödmjuka människor till slavar till konsumtion och utnyttjande av makt.
Men är detta det naturliga resultatet av rikedom? Är rika och fattiga ödesbestämda att följa samma väg i livet och forma en ”rik” eller ”fattig” personlighet? Forskare har länge studerat the psykologiska och sociala skillnaderna mellan rika och fattiga och har kommit fram till en hel del intressanta resultat.
Rika är mer isolerade
Med rikedom kommer ensamhet. Enligt en amerikansk studie menar att rika har en mer självförsörjande inriktning i livet. Rika vill mer sällan bara beroende av andra och att andra ska vara beroende av dem. Pengar ökar individualismen hos människor, samtidigt som det minskar den sociala gemenskapen.
Fattiga ger mer
I genomsnitt gav hushåll som tjänade mellan 50 000 till 75 000 dollar per år 7,6 procent av deras inkomst till välgörenhet. Hushåll som tjänade 100 000 dollar eller mer gav endast 4,2 procent. Rika som lever i rika områden har visat sig ge ännu mindre till välgörenhet utan hamnar på ett genomsnitt av 2,8 procent. Givetvis är det sällan de rika som behöver ta små lån med snabba utbetalningstider som exempelvis smslån, som är ett väldigt bra alternativ för oväntade utgifter och en klar tillgång när det tryter i kassan.
Pengar leder oftare till beroende
Pengar i sig självt leder såklart inte till drogproblem. Men studier visar att barn i rika hushåll löper större risk att uppleva drogproblem. Rika barn är i genomsnitt även mer bekymrade än fattigare och leder i större utsträckning av depression, ätstörningar, fusk och stöld. Mycket av detta anses komma från de större prestationskraven barn i rika familjer känner från sina föräldrar.
Fattigdom leder till sämre kognitiv förmåga
Brittiska och amerikanske forskare mätte indiska bönders kognitiva förmåga före en skörd då det var snålt om pengar. Samt efter skörden då bönderna hade pengar i fickan. Skillnaderna mellan de två olika mätperioderna var slående. IQ mätningarna var i genomsnitt 8–10 poäng lägre innan skörden än mätningarna efteråt. Det visade sig även att fattigare hade svårare att beslut, även orelaterade till ekonomin. Forskarnas teori är att problem relaterade till fattighet tar upp energi i människors tankeverksamhet, omedvetet.
Rikedom ses som ondskefullt
Vi har alla fördomar och vi alla har hört talas om de grundlösa stereotyperna om fattiga. Men studier visar att människor har även ofta förutfattade åsikter om rika. Medans fattiga ofta ses som lata, obildade och alkoholiserade så ses rika som onda, kallblodiga och opålitliga. Så mycket att vissa tar glädje av rika personers problem och fall. Man har även hittat samband mellan ett företags framgång med företeelsen om dess samhällskada. Testpersoner från både höger och vänster av det politiska spektrumet rankade ”rika” företag (både riktiga och påhittade) som mer ondskefulla. Oberoende av företagets handlingar.
Rikedom är inte vägen till lycka
Hur mycket vi än må slita, slåss och fuska oss mot vägen till toppen är mer pengar inte lösningen på alla våra problem. Studier visar att vi inte blir mer lyckliga efter en viss gräns mellan ca 35 000 till 55 000 kronor i månaden. Pengar efter denna gräns gör en knapp, om någon, skillnad i en persons generella lycka och välbehag. Det går nästan att tolka det som att mycket pengar gör en inte lycklig. Men lite pengar gör en olycklig. Man får heller inte glömma lyckan i vänskap, kärlek och familj. Något som inte går att köpa för pengar.